En kväll på stan...

Hej allihop! Det är fortfarande Mirjam här. Jag är den enda som har möjlighet att skriva då Katrina är i Spanien. Nåväl. Igår kom mina kusine hit och åt middag och jag fick baka en kladdkaka. Och jag lovar, jag har aldrig bakat en kladdkaka så snabbt i hela mitt liv! Efter att vi hade ätit och det började dra ihop sig till kväll så begav jag mig in till stan där jag skulle träffa efterlängtade Victoria som nyss hade kommit hem från Uppsala. Med sig hade hon Peppe, och så kom Elina och hennes kusin Sofia från Finland. Fast de kom typ en halvtimme sent. Men det var i alla fall typ hela tjocka släkten...och jag. Hursomhelst så gick vi in till centrum där våran Idol Amy Diamond sjöng. Victoria satt faktiskt på samma plan som henne! Status?

Om man kollade runt i publikhavet så kunde man dra slutsatsen att medelåldern låg på ungefär 8 år. En stor skara hängivna fans helt enkelt!

Om jag ska vara ärlig så faller inte riktigt hennes musikstil mig i smaken. Okej, visst, hon kan sjunga, men det känns som lite kareokevarning. Och dessutom, det känns inte äkta för hon skriver ju inte låtarna själv. Tänk typ What's in it for me?, var hon 11 när den kom? Sådana problem har liksom inte en 11-åring. Hon skulle skriva låtarna själv. Det skulle nog bli lite bättre. Och kanske satsa på ett live-band? Aja, nu ska jag inte spekulera i vad som skulle göra hennes karriär bättre!

Efter konserten, eller vad du nu vill kalla det för, så gick vi till Donken, köpte glass och satte oss. Det var sjukt kul ändå! Vi satt där ett tag och flummade, sedan gick vi ut en stund och sedan for vi hem.

Jag fick några foton på lilla Amy. Dock inte så bra. Sista låten kom vi på den fantastiska idén att vi skulle tränga oss fram och ta en bild. Och trots att vi gick längre fram så kom vi inte längst fram och framför var det massa flickor som satt på sina pappors axlar så att man fick stå på tå och om man hade tur så lyckades man träffa henne. Men det blev i alla fall en bild, och det är ju huvudsaken.
Kram!